Läsår: 2015/2016

 

Grunduppgifter

Verksamhetsformer som omfattas av planen

Förskola

Ansvariga för planen

Camilla Johansson och Malin Lindfors

Vår vision

· Alla barn ska känna sig helt trygga på förskolan, både med vuxna och kamrater.

· Vi vill ha ett tillåtande klimat där alla känner sig lika värda och vågar ge uttryck för sina tankar och funderingar.

· Alla barn ska känna sig bekräftade och bemötas utifrån sina behov.

· Vi vill kunna se utanför det normativa och visa att olikheter är en tillgång.

Planen gäller från

2015-08-10

Planen gäller till

2016-08-09

Läsår

2015/2016

Barnens delaktighet

Det barnen pratar om och på andra sätt ger uttryck för på förskolan ger oss pedagoger en bild av vilka områden vi behöver fokusera på.

Vårdnadshavarnas delaktighet

Många vårdnadshavare har en öppen dialog med oss kring sina barns vardag och tar ofta upp saker som händer på förskolan. Detta tar vi med oss i arbetet med att utforma planen. Ytterligare forum för samverkan med vårdnadshavare är utvecklingssamtal och råd för vårdnadshavare.

Personalens delaktighet

På arbetsplatsträffar har vi diskussioner i hela arbetslaget kring hur vi vill arbeta med likabehandling på förskolan. Vi diskuterar även regelbundet olika situationer som uppkommer i vardagen och kan då identifiera både problem och lösningar. Vi använder oss av kontaktbarometern som ett verktyg för att säkerställa att alla barn får samma förutsättningar och möjligheter till goda relationer på förskolan.

Förankring av planen

Barn: Genom det förhållningssätt vi pedagoger har i vardagen är vi förebilder och gör planens innehåll levande för barnen. Vi diskuterar med barnen i situationer som uppstår. Vi vill arbeta fram gemensamma riktlinjer för hur vi ska vara mot varandra på förskolan och illustrera detta med bilder.

Pedagoger: Information till samtliga pedagoger på en arbetsplatsträff. Djupare diskussioner kring hur vi konkret ska arbeta med planen i det egna arbetslaget.

Vårdnadshavare: Planen läggs ut på vår officiella hemsida. Information om var den finns att läsa skickas till vårdnadshavare via Pluttra. Vid inskolningssamtal informeras nya vårdnadshavare om planen och dess syfte.

 

Utvärdering

Årets plan ska utvärderas senast

2016-07-30

Beskriv hur årets plan ska utvärderas

På en kvalitetsdag går vi tillsammans i arbetslaget igenom vilka åtgärder vi har genomfört och utvärderar resultatet. Vad har vi gjort? Hur gick det? Varför gick det som det gick? Hur går vi vidare?

Ansvarig för att årets plan utvärderas

Camilla Johansson och Malin Lindfors

 

Främjande insatser

Namn Inflytande Områden som berörs av insatsen Ålder Mål och uppföljning Alla barn ska ges samma möjligheter till inflytande i verksamheten.   Insatsen följs upp genom diskussioner på vår kvalitetstid. Insats Vi har projektgrupper som är åldersindelade. På så sätt tror vi att alla barn får större möjlighet till inflytande över projektet vilket kan leda till att de även får större påverkan på verksamheten i stort. Vi följer våra projektgrupper mellan kl. 9 - 12:30. Ansvarig Camilla Johansson och Malin Lindfors Datum när det ska vara klart 2015-08-31

Namn Talutrymme Områden som berörs av insatsen Kön, Etnisk tillhörighet, Funktionsnedsättning och Ålder Mål och uppföljning Alla barn ska få möjlighet att samtala under måltidssituationen. Vi ska visa hänsyn till den som vill berätta något. Insatsen följs upp genom diskussioner på vår kvalitetstid. Insats Det ska vara en pedagog per bord. Vid tillfällen då det är fler än en vuxen ska de inte sitta mittemot varandra. Pedagogen ska så långt som möjligt sitta vid bordet och vara aktivt delaktig i samtal med barnen. Det är pedagogens ansvar att medvetet säkerställa att alla barn får möjlighet till talutrymme. När ett bord är fullt ska också en pedagog sätta sig. Pedagoger ska inte samtala mellan borden under måltiden. Vi ska dra för draperiet mellan borden för att få en lägre ljudnivå. Ansvarig Hela arbetslaget Datum när det ska vara klart Omgående

 

 

Namn Likabehandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Motverka all form av kränkande behandling och diskriminering. Vår struktur är en stående punkt under vår kvalitetstid. Insats Vi har en tydlig struktur för varje dag där det framgår i vilken miljö pedagogerna ska vara i. Detta säkerställer att vi är närvarande där barnen är och kan uppmärksamma olika situationer som uppstår. På så sätt kan vi genom att direkt agera förstärka det som är positivt samt föra diskussioner kring olika uppfattningar. Vår verksamhet bygger på att vi är medvetna i mötet med barnen och aktivt deltar i deras aktiviteter. Vi ska vara goda förebilder och ha nolltolerans mot kränkningar och särbehandling. Vi ska hjälpa barnen i deras konflikthantering och samtala om hur man ska behandla andra. Ansvarig Hela arbetslaget. Datum när det ska vara klart Omgående

 

 

Namn Personalens förhållningssätt Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Samtlig personal ska känna till de olika diskrimineringsgrunderna samt hur man kan motverka diskriminering och kränkande behandling. Uppföljning görs på APT varje höst i samband med terminsstart. Insats Diskussioner i smågrupper kring varje diskrimineringsgrund. Ge konkreta exempel på vad de olika begreppen kan innebära. Vad kan vi se i vår egen verksamhet? Vad betyder kränkande behandling för dig? Information om vår vision, rutiner och handlingsplaner. Denna information ska även ges till vikarier och korttidsanställda och finnas med i vår vikariepärm. Ansvarig Malin Lindfors, Camilla Johansson, Tina Rickermann, Cathrine Johansson Datum när det ska vara klart 20161012

 

Kartläggning

Kartläggningsmetoder

· Enkät till vårdnadshavare via Pluttra angående barnens trivsel på förskolan.

· Observationer och diskussioner i arbetslaget.

· Trygghetsvandring för att identifiera om det finns några platser på förskolan som känns otrygga.

· Genomgång av regler och rutiner.

• Incidentrapport.

· Samtal med barnen.

• Kontaktbarometer
   

Områden som berörs i kartläggningen

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen

Genom enkät och dagligt samtal kan föräldrarna bli delaktiga. Barnen involveras genom att vi uppmärksammar situationer i vardagen och lyssnar på barnens tankar.

Hur personalen har involverats i kartläggningen

Se kartläggningsmetoder.

Resultat och analys

· En del barn söker sig till avskildhet och vill gärna vara i rum där man kan stänga dörren. När en pedagog kommer byter barnen rum. Exempelvis hallen, vilrummet, smårummen.

· Det finns ytor på gården där det är svårt för pedagoger att ha uppsikt, såsom bakom förrådet och inne bland buskarna.

· Det är inte alltid pedagoger med på toaletterna vid tillfällen då många barn är där samtidigt.

· Byggmiljön lockar framför allt en grupp av barn, majoritet pojkar. Vi tror att detta beror på att barnen väljer miljö utifrån intresse. När vi tittar på övriga miljöer ser vi att barnen är i blandade grupper.

· När vi granskar vårt material ser vi att det finns en del brister. Det finns lite material som belyser andra kulturer och olikheter.

· Några barn använder uttrycken "stor" och "lill" om barn som har samma namn.

· Vi har observerat att vissa barn har högre status än andra. De kan styra vilka barn som ska få vara med i leken på olika subtila sätt.

· Vi märker att flera barn har lite svårt att komma tillrätta med hur de ska förhålla sig till varandra nu när gruppen har fått ny konstellation efter sommaren. Det uppstår en del konflikter när de ska hitta sina nya roller.

· De enkäter vi fått in från vårdnadshavare visar på att barnen trivs bra och ingen har upplevt att de blivit utsatta för diskriminering eller kränkande behandling.

· Vid genomgång av våra rutiner och regler kan vi inte bedöma att de skulle ge upphov till diskriminering eller kränkande behandling.
 

 

Förebyggande åtgärder

Namn Avskild lek Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Alla barn ska kunna känna sig trygga med att vuxna ser, hör och ingriper. Uppföljning sker genom att utvärdera hur vi har följt strukturen. Detta sker med jämna mellanrum under kvalitetstid. Åtgärd Barnen får inte lov att vara i hallen och leka. Strukturen ska säkerställa att det finns pedagoger i de flesta rum. Om det inte är någon i smårummen så ska det finnas en pedagog i rummet utanför som ansvarar för att ha uppsikt även i det lilla rummet. Vi ska uppdatera strukturen så att det framgår vem som har detta ansvar. Dörren ska i regel vara öppen och det ska gå att se in i rummet. Om något inträffar ska vi ingripa direkt. Motivera åtgärd När barn och vårdnadshavare kommer till förskolan är det skönt om de möts av en lugn miljö för att få tid och ro att klä av sig och säga hejdå i fred. Det finns i regel inte någon pedagog i hallen vilket gör att det inte är en säker miljö, det är inte anpassat som lekmiljö. Vi ska respektera barnens behov av att få leka avskilt samtidigt som vi måste kunna se och höra vad som sker i rummet. Vi har nolltolerans mot kränkningar. Ansvarig Hela arbetslaget Datum när det ska vara klart 20151109

 

Namn Dolda utrymmen på gården Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Alla barn ska känna sig trygga med att vuxna ser, hör och ingriper. Uppföljning sker under kvalitetstid genom att vi kritiskt granskar vårt eget och våra kollegors agerande. Åtgärd Vi vuxna ska röra oss mer på gården och följa barnen. Medvetandegöra vilka platser som är särskilt noga att tänka på. Motivera åtgärd Gården är stor och vi är inte så många pedagoger att vi kan ha uppsikt över alla ytor samtidigt. Genom att vi rör oss och är medvetande om vilka platser som utgör risker kan vi ändå få överblick över vad som pågår. Ansvarig Hela arbetslaget Datum när det ska vara klart Omgående

 

Namn Toaletter Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Alla barn ska känna sig trygga med att göra toalettbesök på förskolan utan att bli störd av andra barn. Uppföljning sker genom utvärdering och diskussion under kvalitetstid. Åtgärd Vi ska begränsa antalet barn som är i hallen och på toaletten vid exempelvis utgång. Motivera åtgärd Om det är ett mindre antal barn är det lättare att slussa dem till olika toaletter som är lediga och det är inte så många som behöver stå utanför och vänta. Det är lättare för oss att se och höra vad som händer. Ansvarig Hela arbetslaget Datum när det ska vara klart Omgående

 

 

Namn Pedagogiska miljöer Områden som berörs av åtgärden Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Förskolan pedagogiska miljöer ska vara tillgängliga för alla barn samt främja mångfald och olikheter. Uppföljning sker på planeringsdagen i början av vårterminen. Åtgärd När vi utformar nya miljöer på förskolan ska vi granska dem utifrån diskrimineringsgrunderna. Vi ska komplettera vårt material och utveckla miljöerna. Motivera åtgärd Vi vill undvika att förmedla stereotypa och normgivande föreställningar. Ansvarig Hela arbetslaget Datum när det ska vara klart 20151130

 

Namn Tilltalsnamn Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Alla ska bli tilltalade med sitt riktiga namn. Uppföljning sker kontinuerligt genom att vi är observanta dagligen. Åtgärd Vi pedagoger är uppmärksamma och påpekar direkt när någon blir kallad för "stor" eller "lill" före sitt namn. Vi visar på hur man istället kan använda sig av barnets fullständiga namn med både för- och efternamn. Motivera åtgärd För barnen kan det vara känsligt att få ett attribut kopplat till sitt namn. Ansvarig Hela arbetslaget Datum när det ska vara klart Omgående

 

Namn Kompisrelationer Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Alla barn ska ha någon att leka med. Uppföljning sker genom att vi gör en ny kontaktbarometer under våren 2016. Åtgärd Pedagogerna ska vara närvarande i barnens lek och alltid ingripa när en situation uppstår. Vi ska vara lyhörda för vad som utspelar sig och hjälpa barnen hitta lösningar utifrån aktuell händelse. Vi kan visa på alternativa kompisar. Vi skapar medvetet olika konstellationer av barn. Genom kontaktbarometern ska vi kartlägga vilka intressen som finns hos enskilda barn. Motivera åtgärd Inga barn ska behöva känna sig utanför. Genom att vi initierar aktiviteter i olika grupper kan vi främja samspel mellan barn som annars kanske inte hade uppstått. Barnen har olika roller i olika konstellationer. Gemensamma intressen kan bidra till att nya relationer uppstår. Ansvarig Hela arbetslaget Datum när det ska vara klart 20151221

 

Rutiner för akuta situationer

Policy

Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola.

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling

· Diskussioner i arbetslaget kring vad som innefattar trakasserier och kränkande behandling.

· Personalen ska känna till och vara uppmärksam på kännetecken som kan tyda på att ett barn är utsatt för kränkningar.

· Personalen ska ha uppsikt över alla platser där barnen befinner sig, både ute och inne.

· Personalen är närvarande i barnens aktiviteter och är uppmärksamma på vad barnen säger och gör.

· Den årliga kartläggningen inför revideringen av Planen är grunden för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling.

· Vara lyhörd för det som vårdnadshavare berättar om sina barns tillvaro på förskolan.

Personal som barn och föräldrar kan vända sig till

Alla pedagoger ansvarar för att etablera en god kontakt med samtliga vårdnadshavare. Vårdnadshavare kan även vända sig direkt till någon verksamhetsansvarig.

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn

· Vi har skyldighet att utreda alla misstankar om att kränkande behandling kan förekomma. Det är barnets upplevelse av att ha blivit kränkt som är betydande, barnet ska alltid tas på allvar.

· Närvarande pedagog ansvarar för att utreda händelsen genom samtal med inblandade barn.

· När händelsen är klarlagd bedömer pedagogen om den därigenom är utagerad eller om ytterligare åtgärder behövs.

· Samråd sker med övriga pedagoger samt verksamhetsansvarig.

· Vårdnadshavare informeras. Vid behov samordnas ett möte med vårdnadshavare, berörd pedagog samt verksamhetsansvarig.

· Utifrån händelsens art bedöms behov av eventuella stödinsatser både för det utsatta barnet och det/de barn som kränkt.

· Arbetslaget gör en åtgärdsplan för att motverka fortsatta kränkningar. Olika aspekter ska beaktas; individ, grupp och organisation.

· Vid allvarliga fall av kränkningar behöver övervägning ske om det finns anledning att göra anmälan till socialtjänsten.

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal

· Diskrimineringslagen och skollagen innehåller ett absolut förbud för de anställda att utsätta ett barn för trakasserier eller kränkande behandling.

· Den som ser något som kan uppfattas som en kränkning mot ett barn ska direkt uppmärksamma och ifrågasätta handlingen. Ta personen åt sidan och be om en förklaring. Vid behov informeras verksamhetsansvarig.

· Den som ser att ett barn blir uppenbart kränkt av personal ska reagera och agera direkt.

· Det barn som blivit kränkt ska få omedelbart stöd av en vuxen och få bekräftat att det inte gjort något fel.

· Den som ser en kränkning ska göra tydligt att det som skett är absolut förbjudet enligt diskrimineringslagen och skollagen samt bryter mot vår policy.

· Verksamhetsansvarig informeras om händelsen av personen som sett den.

· Personen som kränkt kallas till ett enskilt möte och det sker en utredning av händelsen. En åtgärdsplan upprättas.

· Verksamhetsansvarig kontaktar och informerar vårdnadshavare.

· Vid allvarliga fall av trakasserier eller kränkande behandling kan det bli aktuellt att överväga disciplinära åtgärder. Det som kan bli aktuellt är varning (LAS 30§), uppsägning (LAS 7§) eller avsked (LAS 18§). Innan någon arbetsrättslig åtgärd kan vidtas ska den anställdes eventuella fackliga organisation kontaktas. Den anställde bör erbjudas stödsamtal.

Rutiner för uppföljning

När barn har kränkt barn sker uppföljning och utvärdering i arbetslaget på följande kvalitetstid. Verksamhetsansvarig ansvarar för att det sker.

När en anställd kränkt ett barn följs åtgärdsplanen upp av verksamhetsansvarig vid ett enskilt möte efter två veckor.

Rutiner för dokumentation

Alla händelser dokumenteras på blanketten "Incidentrapport". Den person som bäst känner till händelsen ska fylla i rapporten. Verksamhetsansvarig ansvarar för att dokumentation blir gjord.

Ansvarsförhållande

Personal i förskolan som får kännedom om att ett barn kan ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling ska anmäla detta till förskolechefen.

 

Begrepp

Diskriminering

Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.

Direkt diskriminering

Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan.

Indirekt diskriminering

Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna.

Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.

Trakasserier och kränkande behandling

Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder.

Trakasserier

Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan).

Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad.

Kränkande behandling

Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.

Sexuella trakasserier

Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.

Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar.

Repressalier

Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.

 

Diskrimineringsgrunder

Kön

Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier:

• En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering]

• När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande ”Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima”. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön]

Könsidentitet eller könsuttryck

Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.

Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: ”Det får vara någon måtta med tramset.” Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i ”riktiga kläder” eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier]

Etnisk tillhörighet

Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering]

• En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier]

Religion eller annan trosuppfattning

Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger ”Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker?” [trakasserier]

• Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier]

Funktionsnedsättning

Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering]

• David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom ”Snubbelfot”. Personal har hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier]

Sexuell läggning

Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning:

• Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en ”äcklig” storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier]

• Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit ”den andra tantens” namn. [diskriminering]

Ålder

Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan.

Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.

Exempel på händelse som kan vara trakasserier:

Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier]