Läsår: 2015/2016

 

Grunduppgifter

Verksamhetsformer som omfattas av planen

Förskola

Ansvariga för planen

Förskolechef samt all personal i pedagogisk verksamhet.

Vår vision

· På vår förskola ska alla barn känna sig trygga och bli respekterade för det dem är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

· På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling.”

Planen gäller

2015-10-01 till 2016-09-30

Läsår

2015/2016

Barnens delaktighet

Barnens delaktighet är grunden till hela vår verksamhet. Detta sker genom interaktion med barnen dagligen. Barnen kommer att vara delaktiga genom samtal i den dagliga verksamheten. De barn som inte har ett uttalat språk får hjälp till att bli delaktiga genom att pedagogerna observerar barnens uttryck samt kroppsspråk.

Vårdnadshavarnas delaktighet

Föräldrarna är delaktiga genom föräldramöten, föräldraråd, utvecklingssamtal och enkäter. Vi planerar att ha workshops på föräldramöten där man i mindre grupper diskuterar de olika delarna i planen. Planen skall vara tillgänglig på hemsidan samt på anslagstavlor i hallar.

Personalens delaktighet

All personal skall arbeta dagligen med planen. De skall också ha kunskap kring de olika diskrimineringsgrunderna och få tid till att diskutera vad de olika grunderna betyder för dig som individ. På arbetsplatsträffar skall planen tas upp och diskuteras. När vi gör kontaktbarometern skall planen ligga som grund för det fortsatta arbetet i barngruppen. Personal är delaktig i arbetet kring att främja, kartlägga, förebygga och utvärdera arbetet.

Förankring av planen

Hos barnen förankrar vi det i det dagliga pedagogiska arbetet och i vår pedagogiska dokumentation. Vi förankrar det hos vårdnadshavare genom råd för vårdnadshavare, möten för vårdnadshavare, Pluttra och hemsida. Genom arbetsplatsträffar, dagligt arbete i verksamhet samt andra tillfällen då vi pedagoger reflekterar kring vår verksamhet kan vi förankra det hos personalen.

 

Utvärdering

Årets plan ska utvärderas senast

2016-07-31

Beskriv hur årets plan ska utvärderas

Planen skall utvärderas löpande under året vid arbetsplatsträffar och kvalitetstid. Vi tar in åsikter från föräldrar via enkäter och föräldraråd som vi tar med oss till utvärdering av planen.

Vi sammanför den löpande utvärderingen samt föräldrars synpunkter till en utvärdering av hela planen som skall göras tillsammans vid ett tillfälle då all personal samt förskolechef är med.

Ansvarig för att årets plan utvärderas

Tina Rickermann och Cathrine Johansson

Främjande insatser

Namn Motverka alla former av kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Funktionsnedsättning och Ålder Mål och uppföljning Alla barn skall känna sig trygga, värdefulla och bli bemötta på ett respektfullt sätt. Att alla pedagoger jobbar nära barnen för att upptäcka alla former av kränkande behandling. Vi skall ha en nära dialog med föräldrar för att upptäcka alla former av kränkande behandling. Att alla barn skall få utvecklas från sina egna förutsättningar och bemötas utifrån sina olika förmågor, intressen och behov och inte utifrån sin ålder. Insats Vi har köpt in böcker som tar upp de olika diskrimineringsgrunderna både för vuxna och barn. Dessa böcker kan vi arbeta med både i verksamheten och på arbetsplatsträffar. I vårt arbete skall vi vuxna vara goda förebilder och regelbundet diskutera förhållningssätt mot barn samt barnens förhållningssätt mot varandra. Det sistnämnda kan vi göra genom kontaktbarometer. Vi skall arbeta nära barnen i verksamheten för att kunna upptäcka kränkningar och sedan vara ett stöd i konflikthantering. Vi skall i dagliga situationer träna barnens empatiska förmåga genom samtal, böcker och aktiviteter som främjar samarbete. Vi tar tillvara på olikheter och ser det som en tillgång att vara olika. Vi skall stärka varje barn genom att berömma och uppmuntra. De barn som har behöver extra stöd skall få det under den tid det behövs. Detta diskuterar vi när vi har planeringstid och när vi gör kontaktbarometer och avgör då om vi kan klara av insatsen själva eller om vi behöver ta hjälp utifrån. Vi skall jobba för att det inte skall vara en speciell status att vara äldre än yngre. Vid dagliga samtal kring värdet av varje individ istället för ålder kan vi förbättra barnens uppfattning kring detta. Vi ser till att skapa mötesplatser för barn från Dungen/Gläntan och Pilen/Linden för att blanda åldrar och få förståelse för varandra. Ansvarig Tina Rickermann och Cathrine Johansson Datum när det ska vara klart 2015-10-31

Namn Främja likabehandling genom att ha ett könsneutralt klimat Områden som berörs av insatsen Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Mål och uppföljning Alla barn skall känna sig trygga, värdefulla och bli bemötta på ett respektfullt sätt. Alla barn skall känna sig trygga i sin egen identitet. Vi skall synliggöra och bejaka olika familjekonstellationer. Alla barn skall bemötas utifrån ett individperspektiv och inte utifrån kön eller sexuell läggning. Insats Vi har köpt in böcker som tar upp de olika diskrimineringsgrunderna både för vuxna och barn. Dessa böcker kan vi arbeta med både i verksamheten och på arbetsplatsträffar. Vi som vuxna skall lyssna och vara uppmärksamma när barnen vill berätta eller uttrycka något. Detta för att skapa ett förtroende så barnen känner att dom vill komma till oss och berätta när något inträffat. Vid gruppsammansättningar tänker vi individinriktat och inte utifrån kön. Våra grupper är blandade pojkar och flickor. Vi skall vara uppmärksamma på planering av aktiviteter samt material. Vid våra samtal kring pedagogiska miljöer skall vi normkritiskt granska hur de ser ut och hur vi tänker kring dem. Även när det gäller sånger och sagor skall vi vara kritiska till vad som presenteras som norm. Vid samspel med barnen skall vi tänka på hur vi bemöter pojkar respektive flickor. Ansvarig Tina Rickermann och Cathrine Johansson Datum när det ska vara klart 2015-10-01

Namn Främja arbete kring etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning Alla barn skall känna sig trygga, värdefulla och bli bemötta på ett respektfullt sätt. Alla skall bli delaktiga i och få förståelse för olika kulturer och religioner. Vi pedagoger skall skaffa oss mer kunskap kring de olika kulturer och religioner/trosuppfattning som finns på vår förskola. Insats Vi har köpt in böcker som tar upp de olika diskrimineringsgrunderna både för vuxna och barn. Dessa böcker kan vi arbeta med både i verksamheten och på arbetsplatsträffar. På förskolan har vi flera barn som har bakgrund från andra kulturer. Genom att ha en dialog med föräldrarna kan vi tillgodose deras önskningar och behov rörande trosuppfattning/religion. Vi skall prata med föräldrar och barn från andra kulturer om hur dom firar traditioner hos sig och vad dom skulle vilja ha med i vår verksamhet. Barn som av religiösa skäl inte äter viss mat får alternativ mat istället. Ansvarig Tina Rickermann och Cathrine Johansson Datum när det ska vara klart 2016-01-31

 

Kartläggning

Kartläggningsmetoder

· Genom att ha samtal med barnen och göra observationer.

· Vi delar ut enkäter till föräldrar.

· Genom att kontinuerligt göra och reflektera över kontaktbarometer.

· Genom samtal i arbetslagen och dagliga samtal mellan personal när något upptäcks. Genom observationer av platser där det eventuellt kan uppstå kränkningar.

· Genom saker som kommer fram vid utvecklingssamtal. Genom att använda oss av incidentrapporter.

Områden som berörs i kartläggningen

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen

Föräldrarna har fått fylla i en enkät kring frågor om kränkande behandling. I det dagliga arbetet med barnen arbetar vi kring och samtalar om likabehandling. Vi arbetar i mindre grupper hela tiden där vi kan samtala med barnen om detta. Vi har böcker som vi använder i verksamheten som tar upp olika former av diskriminering och kränkande behandling.

Hur personalen har involverats i kartläggningen

· Genom arbetsplatsträffar där vi diskuterar kring kartläggningen av planen.

· Genom samtal och reflektioner på kvalitetstid.

· Genom att vi alla deltar i kontaktbarometern.

· Genom observationer av förhållningssätt samt miljöer.

Resultat och analys

· Vi har inte tagit in tillräcklig information från våra familjer som kommer från en annan kultur och som har annan religion/trosuppfattning.

· Vi har många barn som precis börjat det sociala samspelet med andra barn. Här har vi upptäckt att konflikter uppstår och vi arbetar med det mycket.

· Vi har upptäckt att vi i vissa situationer säger "Nu kan du ju detta för att du blivit så stor". Här skall vi istället bara bekräfta att barnet lärt sig något nytt.

· Vi behöver observera vårt förhållningssätt mer för att upptäcka om vi bemöter flickor och pojkar olika. Vi har upptäckt att det är fler flickor än pojkar som vill ha närkontakt.

· Vi har upptäckt att barnen ibland är borta vid grinden till den stora gården och där är inte alltid en pedagog precis intill, som kan se om diskriminering eller kränkande behandling uppstår.

 

Förebyggande åtgärder

Namn Åtgärder för att motverka kränkningar inom diskrimineringsgrunderna Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Alla barn skall kunna leka ihop och vara självsäkra och självständiga individer samt att det inte skall förekomma kränkningar. Alla pedagoger skall ansvara för att de arbetar med och följer planen samt utvärderar och kritiskt granskar sin verksamhet. Alla föräldrar skall ha inblick i vår plan för diskriminering och kränkande behandling och delge oss information som är till nytta för planen. Åtgärd Vi skall ta in information från föräldrar så att vi kan tillgodose behov vid olika etniska tillhörigheter, trosuppfattningar och religion. Vi skall jobba mycket med värdegrundsarbete och stödja barnen i sin utveckling kring det sociala samspelet. Både genom samtal, lekar, böcker m.m. Vi skall se till att göra observationer för att få in tillräcklig information kring samspelet mellan barnen. Vi skall kritiskt granska hur vi samtalar med barnen kring ålder. Här skall vi hjälpa varandra att bli uppmärksamma på vad vi säger. Vi skall se till att uppmuntra pojkarna till att t.ex. sitta i knäet eller vara nära. Vi pedagoger ser till att sprida oss bättre på gården för att upptäcka diskriminering eller kränkningar. Om vi inte har möjlighet att vara i ett rum så får vi se till att det är stängt tills en pedagog kan vara där tillsammans med barnen. Motivera åtgärd Vi vill att alla barn skall känna sig stolta över sig själva och sitt ursprung och ha en vilja av att dela med sig av detta till andra barn. Vi vill att alla barn skall utveckla sin förmåga till socialt samspel och känna tillhörighet. Vi vill att alla barn skall känna jag vill och jag kan samt att jag är värdefull som jag är. Vi vill att all personal skall kritiskt granska sitt förhållningssätt samt arbetssätt i förhållande till arbetet med likabehandling.   Ansvarig Tina Rickermann och Cathrine Johansson Datum när det ska vara klart Vissa delar omgående dock senast 16-01-31

 

Rutiner för akuta situationer

Policy

Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola.

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling

· Diskussioner i arbetslaget kring vad som innefattar trakasserier och kränkande behandling.

· Personalen ska känna till och vara uppmärksam på kännetecken som kan tyda på att ett barn är utsatt för kränkningar.

· Personalen ska ha uppsikt över alla platser där barnen befinner sig, både ute och inne.

· Personalen är närvarande i barnens aktiviteter och är uppmärksamma på vad barnen säger och gör.

· Den årliga kartläggningen inför revideringen av Planen är grunden för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling.

· Vara lyhörd för det som vårdnadshavare berättar om sina barns tillvaro på förskolan.

Personal som barn och föräldrar kan vända sig till

Alla pedagoger ansvarar för att etablera en god kontakt med samtliga vårdnadshavare. Vårdnadshavare kan även vända sig direkt till någon verksamhetsansvarig.

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn

· Vi har skyldighet att utreda alla misstankar om att kränkande behandling kan förekomma. Det är barnets upplevelse av att ha blivit kränkt som är betydande, barnet ska alltid tas på allvar.

· Närvarande pedagog ansvarar för att utreda händelsen genom samtal med inblandade barn.

· När händelsen är klarlagd bedömer pedagogen om den därigenom är utagerad eller om ytterligare åtgärder behövs.

· Samråd sker med övriga pedagoger samt verksamhetsansvarig.

· Vårdnadshavare informeras. Vid behov samordnas ett möte med vårdnadshavare, berörd pedagog samt verksamhetsansvarig.

· Utifrån händelsens art bedöms behov av eventuella stödinsatser både för det utsatta barnet och det/de barn som kränkt.

· Arbetslaget gör en åtgärdsplan för att motverka fortsatta kränkningar. Olika aspekter ska beaktas; individ, grupp och organisation.

· Vid allvarliga fall av kränkningar behöver övervägning ske om det finns anledning att göra anmälan till socialtjänsten.

 

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal

· Diskrimineringslagen och skollagen innehåller ett absolut förbud för de anställda att utsätta ett barn för trakasserier eller kränkande behandling.

· Den som ser något som kan uppfattas som en kränkning mot ett barn ska direkt uppmärksamma och ifrågasätta handlingen. Ta personen åt sidan och be om en förklaring. Vid behov informeras verksamhetsansvarig.

· Den som ser att ett barn blir uppenbart kränkt av personal ska reagera och agera direkt.

· Det barn som blivit kränkt ska få omedelbart stöd av en vuxen och få bekräftat att det inte gjort något fel.

· Den som ser en kränkning ska göra tydligt att det som skett är absolut förbjudet enligt diskrimineringslagen och skollagen samt bryter mot vår policy.

· Verksamhetsansvarig informeras om händelsen av personen som sett den.

· Personen som kränkt kallas till ett enskilt möte och det sker en utredning av händelsen. En åtgärdsplan upprättas.

· Verksamhetsansvarig kontaktar och informerar vårdnadshavare.

· Vid allvarliga fall av trakasserier eller kränkande behandling kan det bli aktuellt att överväga disciplinära åtgärder. Det som kan bli aktuellt är varning (LAS 30§), uppsägning (LAS 7§) eller avsked (LAS 18§). Innan någon arbetsrättslig åtgärd kan vidtas ska den anställdes eventuella fackliga organisation kontaktas. Den anställde bör erbjudas stödsamtal.

Rutiner för uppföljning

När barn har kränkt barn sker uppföljning och utvärdering i arbetslaget på följande kvalitetstid. Verksamhetsansvarig ansvarar för att det sker.

När en anställd kränkt ett barn följs åtgärdsplanen upp av verksamhetsansvarig vid ett enskilt möte efter två veckor.

Rutiner för dokumentation

Alla händelser dokumenteras på blanketten "Incidentrapport". Den person som bäst känner till händelsen ska fylla i rapporten. Verksamhetsansvarig ansvarar för att dokumentation blir gjord.

Ansvarsförhållande

Personal i förskolan som får kännedom om att ett barn kan ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling ska anmäla detta till förskolechefen.

 

Begrepp

Diskriminering

Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.

Direkt diskriminering

Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan.

Indirekt diskriminering

Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna.

Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.

Trakasserier och kränkande behandling

Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder.

Trakasserier

Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan).

Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad.

Kränkande behandling

Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.

Sexuella trakasserier

Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.

Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar.

Repressalier

Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.

 

Diskrimineringsgrunder

Kön

Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier:

• En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering]

• När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande ”Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima”. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön]

Könsidentitet eller könsuttryck

Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.

Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: ”Det får vara någon måtta med tramset.” Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i ”riktiga kläder” eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier]

Etnisk tillhörighet

Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering]

• En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier]

Religion eller annan trosuppfattning

Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger ”Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker?” [trakasserier]

• Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier]

Funktionsnedsättning

Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering]

• David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom ”Snubbelfot”. Personal har hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier]

Sexuell läggning

Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning:

• Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en ”äcklig” storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier]

• Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit ”den andra tantens” namn. [diskriminering]

Ålder

Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan.

Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.

Exempel på händelse som kan vara trakasserier:

Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier]